prat
Jag har brytit med så kallade kompisar / vänner, ibland på grund av deras egoism. Att de bara pratar om sig själva o så, tycker jag e lite jobbigt, när hela samtalet går över till dom igen, när man svarat på deras korta fråga.
Jag tar inte upp mycket plats, men tillräckligt för att visa att jag finns och existerar. Tar du upp mycket plats!?
Eller har du haft liknande situationer med kompisar!? Alltså, en del fattar inte vad dom håller på med. De bara pratar och pratar och pratar om sitt, och man sitter där och lyssnar, till en början försöker man hänga med i samtalet och komma med motfrågor, men ju längre kompisen håller på, ju tröttare blir man och sen blir det bara att man säger hm, och ja, jo.. hm.. MENAR en del borde väl fatta när de pratar för mycket?!?!?!
När de inte får så stort medhåll från den de pratar med, eller gillar de att höra sin röst så jäkla mycket att det pratar mest för att höra sig själv?! Som en grej för att existera - "om jag inte hörs/hör mig själv prata så finns jag inte. Oavsett om jag pratar för mig själv?!"
ÄR DET SÅ HÄR?!
När man hört det där, att de berättar samma sak hela tiden om och om igen, fast man säger till att man hört det där redan en gång tidigare,, blir man till slut trött och tröttnar på hela skiten och bara vill ha nån som man kan dela saker OCH samtal med, inte bara från den enes sida.
Om ni känner igen, bara lite, men tillräckligt lite; skicka ett "hej" till [email protected] och kom med mig på en fika.
Take care!
Jag tar inte upp mycket plats, men tillräckligt för att visa att jag finns och existerar. Tar du upp mycket plats!?
Eller har du haft liknande situationer med kompisar!? Alltså, en del fattar inte vad dom håller på med. De bara pratar och pratar och pratar om sitt, och man sitter där och lyssnar, till en början försöker man hänga med i samtalet och komma med motfrågor, men ju längre kompisen håller på, ju tröttare blir man och sen blir det bara att man säger hm, och ja, jo.. hm.. MENAR en del borde väl fatta när de pratar för mycket?!?!?!
När de inte får så stort medhåll från den de pratar med, eller gillar de att höra sin röst så jäkla mycket att det pratar mest för att höra sig själv?! Som en grej för att existera - "om jag inte hörs/hör mig själv prata så finns jag inte. Oavsett om jag pratar för mig själv?!"
ÄR DET SÅ HÄR?!
När man hört det där, att de berättar samma sak hela tiden om och om igen, fast man säger till att man hört det där redan en gång tidigare,, blir man till slut trött och tröttnar på hela skiten och bara vill ha nån som man kan dela saker OCH samtal med, inte bara från den enes sida.
Om ni känner igen, bara lite, men tillräckligt lite; skicka ett "hej" till [email protected] och kom med mig på en fika.
Take care!
